Startsida Historia
Historia PDF Skriv ut Skicka sidan
Skrivet av Nätredaktionen   
2008-10-23 15:05
Artikelindex
Historia
Sida 2
Alla sidor

Johan Ingmansson

Otto Banck

 

 
Bakgrund

Sjöfart har länge varit viktigt i Sölvesborg, men om det före 1800 talets början fanns något skeppsvarv här är oklart. Emellertid bedrevs under 1800 - talet sporadisk varvsverksamhet. Vid seklets slut grundlades ett skeppsvarv av större och mer betydande karaktär. Sjökaptenerna Otto Banck och Johan Ingmansson, tillika rederiägare, var de drivande krafterna i det varv som nu växte fram. Reparationsarbeten fick under deras ledning stor betydelse. Även nybyggnation bedrevs, men i mindre skala. Främst handlade det om segelfartyg i trä. Hela verksamheten såldes dock vidare 1918, och en ny period i varvets historia inleddes.
 

Personalbild. Omkring 1918.
 
 
Därmed tog Sölvesborgs Varvs moderna historia vid, som varade ända fram till nedläggningen 1981. Det rör sig således om en lång epok och varvet har under denna tid varit föremål för ett flertal större förändringar. Under årens lopp har ett nittiotal fartyg byggts, sjösatts och slutligen levererats till olika rederier i Sverige eller utomlands. Även omfattande reparationsverksamhet har under perioden bedrivits. Antalet anställda har genom åren varierat, men vid flera tillfällen har det varit så många som 400 personer. Varvet har därför under lång tid varit Sölvesborgs största arbetsplats.

 

Thure Carlsson
Varvets moderna historia

1918 bildades följaktligen Sölvesborgs Varvs och Rederi AB. Konsul och redare Thure Carlsson blev styrelsens ordförande. Från 1924 blev han även verkställande direktör. Han förblev sedan varvets ledande gestalt under flera decennier.
 

Ångfartyget Haga. Levererad 1918.
 
 
Varvsområdet, som tidigare arrenderats av kommunen, köptes upp. Även ny mark införskaffades. Hela anläggningen rustades upp, vilket innebar tillkomst av nya stapelbäddar och verkstäder, tillika utbyggnad av spåranläggningarna. Varvet tillfördes också mer moderna maskiner. Inte långt därifrån uppfördes dessutom flera arbetarbostäder. Tanken var att knyta arbetarna närmare arbetsplatsen. Under de första åren i ny regi byggdes flera ångfartyg, det modernaste fartyget vid den här tiden. Men även en lite äldre modell, entremastad träskonare såg dagens ljus.
  

Tremastade träskonaren Sylva.
Levererad 1922.
 
 
Depressionen som rådde i samhället mot slutet av 1920 talet fick verkningar för varvet. Det svaga ekonomiska läget medförde minskad efterfrågan på fartyg, och ökad konkurrens mellan olika bolag. I stort sett enbart mindre pråmar,för leverans i hemtrakterna, tillverkades därför under en tid. Men varvet satsade också på bygge av ett större ångfartyg, utan att i förväg ha någon egentlig beställare. Parallellt fortsatte reparationsverksamheten, och flera större reparationer utfördes. Detta till trots, var det generellt en svår period.
 

Sölvesborgs Varv omkring 1930. Torrdockan längst t.v. och fartyget Maud på stapelbädden t.h.
 
 
Inte förrän i mitten av 1930 talet blev tiderna bättre igen. Flera mindre fartygsbyggen avlöste emellertid först varandra, innan varvet till sist började tillverka en ny sorts modernare fartyg: tremastad stålmotorseglare. Den förbättrade situationen gjorde att varvet gradvis genomgick en förnyelseprocess. Nya kranar och maskiner tillfördes anläggningen. Ledningar och spår drogs om och moderniserades. Varvet fick även en ny stapelbädd och kajerna byggdes ut. Fartygsreparationerna blev nu också fler än tidigare.


Förrådsbyggnaden, färdigställd 1941.
 
 
I andra världskrigets inledning kom beställningar från tyska rederier på flera fartyg. Men svenska myndigheter ingrep och stoppade, på grund av de rådande omständigheterna, affären. Fartygen gick, efter många turer, till Venezuela istället. Under krigsåren, beställde även svenska marinen ett par fartyg.

Den påbörjade ombyggnaden av varvet fortsatte under den här perioden. En förrådsbyggnad, en modernare matsal samt ett nytt omklädningsrum tillkom. Ett nytt kontorsbygge uppfördes också, som stod färdigt 1944.
Vid krigsslutet ökade efterfrågan på fartyg. Det innebar att ytterligare moderniseringar var nödvändiga för att kunna följa med i utvecklingen.
 

Venezuelabåten Nueva Esparta. Levererad 1946.
 
 
Två stora fartyg, som till sin storlek överträffade det som tidigare byggts i Sölvesborg, tillverkades i början på 1950 talet. Vid decenniets mitt började varvet även bygga en ny typ av fartyg: paragrafbåtar, moderna kustfartyg. Det blev totalt ett 20 tal byggda.
 


Storfartyget Harrildsborg. Levererad 1953.

 


 
Paragrafbåten Askja. Levererad 1957.

 

Anläggningen förnyades, och under åren 1955 till 1956 förlängdes och breddades varvets torrdocka. Avsikten var att kunna reparera ännu större fartyg än vad som tidigare varit möjligt. 

Under 1960 talet lades rederidelen inom varvet ner, och verksamheten koncentrerades helt på nybyggnader och reparationer. Flera olika slags fartyg tillverkades under den här perioden, däribland helt nya fartygstyper. Varvet specialanpassade sina fartyg alltmer efter vilken last de var avsedda för. Det handlade om alltifrån kyltransporter till frakt av olja, asfalt och cement. Bland de fartyg som byggdes kan tankbåtar, kylfartyg, bogserbåtar och passagerarfartyg nämnas. Emellertid fick varvet under årtiondet ekonomiska bekymmer. Rederi AB Polar, som beställt ett par fartyg av varvet, köpte därför upp Sölvesborgsbolaget.

 
 

 

 

Det gick inte mer än några månader innan ett nytt uppköp var aktuellt. AB Götaverken blev således ny ägare till varvet. Namnet ändrades vid tillfället till AB Nya Sölvesborgs Varv.

Varvet arrenderades i samband med uppköpet ut till Finnboda Varf AB. Successivt skulle varvet börja tillverka fartygssektioner. Den nya inriktningen krävde en genomgripande förändring av anläggningens utseende. Många av de gamla byggnaderna revs därför och nya verkstadsbyggnader, lyftredskap och traverser tillfördes verksamheten.

Det innebar att såväl en ny rymligare plåt- och svetshall som en ny maskinverkstad tillkom. En flytdocka fraktades också hit från Finnboda. Därutöver genomfördes muddringar i Sölvesborgsviken utanför varvsområdet, och det blev även bygge av en ny utrustningskaj med tillhörande större kran. Under perioden fortsatte tillverkning av specialanpassade fartyg, samtidigt som reparationer i ansenlig mängd också utfördes.


 

Sölvesborgs Varv omkring 1975. Flydockan t.v., plåt- och svetshallen samt kontoret t.h.
 
I mitten av 1970 talet var det dags för att nytt namnbyte, och varvet kom att heta Götaverken Sölvesborg AB. Svenska Varv AB tog därefter över varvet. De svenska varven tvingades i detta skede till stora nedskärningar, så även varvet i Sölvesborg. Flera fartyg byggdes emellertid fortfarande. Mot slutet av 1970 talet blev Götaverken Sölvesborgs AB dotterbolag till Karlskronavarvet. Nedläggningen närmade sig allt mer. Ett par större fartygsförlängningar genomfördes, men 1981 kom slutligen beslut om att varvet skulle läggas ner. Endast mindre reparationsverksamhet med 35-50 anställda, under ägaransvar av Cityvarvet Cicerv AB från Göteborg, blev kvar fram till 1986.
Senast uppdaterad 2008-11-28 10:37
 
 

Aktiviteter

<<  December 2017  >>
 Må  Ti  On  To  Fr  Lö  Sö 
      1  2  3
  4  5  6  7  8  910
11121314151617
18192021222324
25262728293031

Besökare

Vi har 58 besökare online